på Aftonbladet.se stod det idag om vårtrötthet.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6781132.ab

Jag är en av dem som blir vårtrött. Förr fick jag rejäla vinterdepp, det har jag faktiskt inte fått i år =D asballt. Däremot känner jag mig som en mosad banan nu när det börjat bli lite ljust. Samtidigt som jag är jättelycklig över ljuset, att det faktiskt inte är mörkt när jag går hemifrån och det är inte mörkt när jag åker hem, ändå är jag trööööööött. Det är bra skumt det där. Man borde ju bli pin klarvaken tycker man. Men men.

Idag har jag suttit och pluggat matte större delen av dagen. Sedan fick jag hjälpa M lite med vingen jag pillade lite med i fredags. Kändes mkt bättre. Började på ett nytt avsnitt i boken idag och jag fattar naaaaaaada. Jag är mer estetiskt lagd och det tar längre tid för mig att förstå hur jag ska göra när det kommer till siffror.

CJ håller på med en Shepherds pie enligt receptet ur grön barnmat. Det ska bli spännande =) Själv är jag måndagsseg och ska ta fram matteboken så att jag får räknat klart de där två talen jag hade såna problem med idag.

På något sätt lyckades jag hålla mig vaken till halv två igår, ja på natten alltså, trots att jag var jättetrött. Gick och la mig vid ett och somnade vid halv två.

Vaknade på morgone och tänkte att jag ska f*n sova ett tag till. Och det gjorde jag. CJ gick upp och jag vaknade. Tänkte att klockan kunde inte vara så mycket men den var alltså halv tolv!!! Släpade mig upp. Eftersom jag var utsövd gick det rätt bra =)

Åt frukost. CJ hade gjort scones. Jag körde mina i ugnen ytterligare en stund eftersom jag inte var helt nöjd med hur de var. Gjorde apelsinjuice i råsaftcentrifugen (det är jättemycket jobb med såna och en massa delar att diska så tänk en gång till innan du köper en sån, vill du enbart ha apelsinjuice så satsa på en riktigt bra apelsinjuicepress istället). Efter ett tag kände jag för att ta ett bad. Då ringde Hannahflickan och frågade om promenad och eftersom det var bra väder blev det ja =)

Så vi tog en promenad. När jag kom hem igen började vi fundera på mat. CJ beställde korvgryta. Tog sojakorv, krossade tomater, färsk oregano och timjan, spiskummin, och kikärtor. Åt med bandspagetti. Blev helt klart godkänt.

Spelat lite tv-spel. CJ gör chokladpannkakor till mig (Det är sjukt gott)

steg i den läskigaste uppgiften jag fått av Kaj. Den innebär att öva mig på det här med konflikter. Jag är konflikträdd. Avskyr att vara osams med folk.

Så idag har jag tagit det första stapplande steget. Jag tror det gick hyfsat. Jag ska ta det i min egen takt, det kan trilla in en konstig fråga hos folk.

Pratade med en nära vän och frågade varför h*n blev så irriterad förut när vi började ställa krav på hur göra när deras husdjur skulle med i bilen.

Vi vill nämligen om det blir så att vi blir tvungna till att sälja bilen inte ha en massa husdjurshår som sitter fast i bilklädseln. Det är ett sånt jäkla jobb med att få bort det eftersom det knappt går att dammsuga bort det.

Vad svaret var tänker jag inte skriva ut här eftersom det är mellan oss två.

Men det kan trilla in en konstig fråga hos folk om något man undrat över.

En bra lösning för att undvika sådana känslor i mig är bra att fråga först.

Som tex:

* Någon tar förgivet att de kan göra på ett visst sätt som involverar mig utan att fråga mig först. Vill du tex ha ett husdjur med i vår bil så fråga först.

* Ta förgivet att jag ska skjutsa folk fram och tillbaka

* Jag frågar om jag kan göra något för att hjälpa till, får ett nej till svar och sedan får jag skäll för att jag inte hjälpte till.

* Får skäll för saker jag inte kan styra över alls. Som tex hur läget ser ut på arbetsmarknaden. (för de som missat det så har min sambo drabbats av lågkonjukturen, vi gör vårat bästa för att lösa våran livssituation och kan inte rå för att det är fullt krig om de få jobb som finns därute.)

* Folk som vänder mig ryggen utan att tala om vad jag har gjort för fel. Jag kan ta att jag inte får plat i allas liv men jag vill gärna veta om ifall jag är borträknad så jag kan lägga min energi på någon annan istället. Ja folk som tiger ihjäl vår vänskap helt enkelt eller helt plötsligt beter sig jätteunderligt mot mig. Jag var bästa vän med en människa i fjorton år, nu pratar hon inte med mig längre. Och jag vet inte varför.

* Vårat hem är vårat hem, här gäller VÅRA regler.

lågkonjukturen ska ta slut azap så att alla som behöver ett jobb hittar ett. Det är absolut frusterande att behöva vända på ören men det finns ju inga jobb. Det var dåligt med sånt förut, nu är det katastrof.

Inatt har jag sovit jättedåligt. Vaknat, vridit, vänt. Pga en kommentar. Men ja vad ska man göra? Lågkonjuktur är lågkonjuktur. Någon gång måste det ju vända.

När Hannahflickan sökte på ett cafébiträdesjobb så fick hon veta att det var 4000 (om jag minns rätt) ansökningar som kom in på det jobbet. Så inte ens jobb som en gång i tiden var lätta att få är det längre. Förut kunde man söka städjobb utan utbildning, jag märkte mer och mer när jag själv var arbetslös att de ville ha mer och mer utbildning. Och naturligtvis det alla eftersökte - erfaren personal men ingen var villig att ge erfarenhet. Moment 22.

Ischa idag är det hälsoundersökning. Så det är fasta mellan 00 och tills efter jag varit på undersökningen halv nio. Jag var tvungen att knipa en morgontid. Jag skulle inte palla att vara utan mat ända till eftermiddagen. Min kropp skulle få totalfnatt. Som tur är får man dricka té och vatten. Så det kommer jag att göra. Hur ska man annars klara att ge kisseprov? =) Och så ska de sticka en i armen. Vilket oftast går bra nuförtiden då jag envisas med att de ska sticka mig i högerarmen där jag faktiskt är lättstucken. Oftast vill de sticka i vänsterarmen där det inte finns en enda jäkla synlig ådra. Medan det i höger finns en väl synlig en. Så jag får väl trycka för höger. Jag som annars är vänstervriden. DÅlig ordvits en fredagmorgon med för lite sömn i kroppen.

Kan inte lämna in bilen förrän om en hel vecka. Så det bli skumpa buss ända hemifrån. Det blir DYRT. BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄ. Blir att tvinga av dem ett kostnadsförslag så jag vet vad de vill ha. Kommer det kosta mer än 4000 att laga då får skroten ta bilen eller så får man lägga ut den på försäljning i befintligt skick. Men jag hoppas jag ska ha råd att laga eländet. Vi ska klara av att betala reparationen själva.

Och tänk att det ska till lite kritik som svider för att man ska få ur sin älskling hur han mår egentligen. Jag minns själv hur förödande det är för en själv att vara arbetslös. I samhället är man inte värd ett ruttet lingon ens. Självkänslan och självförtroendet sjunker för varje dag som går. I början kan man hålla ifrån sig alla kritiska röster men till slut går även dem in och till slut tror man på det själv - att man är en värdelös nolla. Men så är det ju inte alls. Varför är det så att i Sverige är man sitt jobb? Har man ett viktigt jobb får man hög status. Har man ett viktigt jobb för en kommun som gör att ens liv rullar är man inte värd mycket alls. Tänk vilket kaos det skulle bli om alla kommunalt anställda lärare, förskolelärare, väghållare osv skulle gå ut i strejk. Alla dessa med så viktigt jobb men som får slita häcken av sig för ingenting.

Nej nu ska jag hasa mig iväg till bussen. Ha en bra dag allihop.

En väldigt onödig utgift har dykt upp. Jag tyckte bilen (!) kändes konstig imorse. När jag parkerade bilen hemma nu när jag kom insåg jag att den här måste inte på verkstan och få bromsarna fixade. De håller på att balla ur helt. Obehagligt är bara förnamnet. Bokat tid hos en verkstad att köra dit eländet till. Hurra. Vad roooooligt.

Ja nu har jag ytterligare en anledning att göra övningen jag fick av Kaj idag. Om jag inte gör den övningen kan jag inte gå hos Kaj nästa månad. Och jag behöver och vill gå till Kaj nästa månad. Håll tummarna på att han går med på det jag mailade honom om tidigare...

Jag fick en otrolig utmaning av honom. Den känns väldigt skrämmande och läskig som jag vet inte vad. Men jag ska göra den. I min egen takt. Jag har aldrig haft någon egen takt i ämnet så jag vet inte hur jag ska göra den ännu. Men jag ska nog komma på något.

som jag även betraktar som min vän, sa något väldigt bra häromdagen. Vi höll på att diskutera en grej och hon svarade något i stil med att den hon älskar vill hon ju ska välja henne, inte se henne som en mellanladning före nästa relation utan hennes man ska vilja välja henne. Och det tyckt jag lät väldigt klokt.

Jag är väldigt lycklig över att av alla miljoner tjejer som finns, väljer CJ att vara med just mig.

Imorgon är det dags att grillas igen hos Kaj =D Haha det lät illa, det är faktiskt skitkul att gå dit. Det känns jäkligt gött att ha hittat en utomstående människa man verkligen kan ösa ur sig allt inför och i gengäld få jäkligt bra knep att jobba med allting.

Imorgon ska jag ta reda på hur jag omvandlar mina irritationer till rädslor, för de flesta irritationer baseras faktiskt på rädslor. Nu vill jag börja lära mig hur jag ska se vad det är för en rädsla som ligger bakom mina irritationer.

Jag kanske inte är redo för det ännu. Det får jag veta imorgon.

En del av er kanske tror att det är som att gå till en psykolog men det är det inte. Min erfarenhet av att gå till en psykolog och pratar av sig med och den personen sitter mest och nickar och säga typ Mhm mhm mhm. Hos Kaj får man verkligen jobba. Man får analysera sig själv, gräva i ens inre, lära sig att hitta nya vägar, tips om bra knep och sätt med ledtrådar till hur man kan hitta vägarna.

Det är ballt. Jag har alltid tyckt att det är kul och spännande att gräva i andra folks hjärnor men det är ju lika kul att gräva i ens egna. Sedan är det mkt lättare när man sitter hos Kaj så man kan ställa en massa frågor, det är svårare när man sitter där själv men jag antar dessa utmaningar och gör så gott jag kan.

Vad händer annars? Inte möe. Vi var och tittade på det nya gymet i Kungälv och jag kan säga så mkt som att vi blir Sportlife trogna ett tag till. 24-7 var alldeles för litet och trångt med för få maskiner, två maskiner CJ använder varje gång han är på gym fanns ENBART inne i tjejgymet och dit är inga killar välkomna. Så nej, det blir Sportlife. Jag har tränat på ett sånt där litet gym förut och det var enbart frustrerande eftersom det blev kö till ALLTING hela tiden.

att jag minns väldigt underliga saker ibland.

Och det får jag nog hålla med om. Jag kan minnas saker som mina familjemedlemmar och vänner säger till mig eller någon annan när jag står bredvid. När jag påpekar detta så förnekas det å det grövsta. Jag och söstra mi fick varsin vacker värmeljushållare för några år sedan. Hållaren var formad som en hand och båda undrade var den hade köpts in eftersom båda ville ha två likadana. Detta förnekas nu av min älskade syster som imorse då äntligen fick en till =D Min älskade syster fyller förresten år idag.

Jag kan räkna upp ett stort antal såna här grejer som folk runt mig har sagt men som dem inte minns eller inte står för idag. Ibland har jag nästan undrat om jag varit schizofren eller något men detta har hänt så många gånger att jag förstått att dessa tillfällen faktiskt har hänt.

Vad händer i mitt liv annars? Inte mkt. Jobba. Äta. Sova. Mestadels. Imorgon är det dags att gå till Kaj och bekänna sina synder begågna sedan två veckor tillbaka. I och för sig har jag mailat om dessa saker men jag fuskade IGEN igår med må bra boken. Så idag ska jag skriva extra långa listor. Det är ett villkor jag har satt upp för mig själv. Slarvar jag en dag då ska jag skriva extra lång lista dagen efter.

Imorse åkte jag återigen bakom bussen ner till Eriksdal. MEN idag hann jag faktiskt med bussen =Fick sällskap ev en jobbarkopmpis, iof läste han tidningen hela vägen på bussen och det blev inte så mkt pratande heller under gångvägen men iallafall. Jag är inte särskilt social före en viss tid på mornarna. Han satte sig dessutom jättelångt bak i bussen och det gjorde jag också - dumt eftersom jag VET att jag inte kan åka så långt bak utan att börja må illa. Det är som man säger - är huvudet dumt får kroppen lida =D